Du får den blyge att våga, den vågade att utmana sig.
Du är en tröst och en vän som alltid ställer upp.
Du är spännande och förbjuden för den unga delen av mänskligheten och du upptar en hel del tid och pengar för att komma i händerna på de som inte får enligt lagen.
Du är det förväntansfulla tisslet och tasslet i skolkorridorer om fredagar.
Du skapar många skratt och lustiga minnen.
MEN!
Du är även sorgen och bedrövelsen. Du förstör fester och går över outtalade gränser för vad som är rätt och fel.
Du är hatad och tar liv, både ung och gammal.
Du skapar livslånga beroenden som inte ger annat än ångest, förtvivlan, sömnlösa nätter och oro.
Du skapar lögner och misstro och får människor att tappa allt hopp.
Du hamnar i rubrikerna när du kör ihjäl oskyldiga i trafiken. Och rubrikerna omtalar dig som misshandlare, dråpare och till och med mördare.
Du är ursäkten för flirten som urartar sig till våldtäkt.
Du är ursäkten för att du slagit den du älskar mest.
Du är ursäkten för dom där orden som sagts, som gör så ont och som aldrig kan tas tillbaka.
Du är orsaken till skräckfyllda barndomsminnen. Minnen som kan försöka bli botade av dig för att låta cirkeln bli sluten.
Du är ångern som inte kan ångras, blodet som inte kan torkas bort, törsten som aldrig släcks.
Ditt namn är alkohol. Så, skål ta mej faen!
Lars Demian. Alkohol.
